Intelligens är något som länge har fascinerat människor. För att mäta den har forskare utvecklat standardiserade tester, och resultatet anges i form av ett IQ-värde. Testerna innehåller frågor som rör språk, minne, logiskt tänkande, matematik och förmågan att känna igen mönster.
Skalan är uppbyggd så att genomsnittet alltid hamnar på 100, vilket gör att man kan jämföra resultat på ett rättvist sätt mellan olika grupper.
Medel IQ Sverige
I Sverige ligger snittet på samma nivå som det globala genomsnittet – alltså runt 100. Så när man pratar om medel IQ Sverige handlar det om just den här nivån som de flesta befinner sig. Skalan är gjord för att vara symmetrisk, vilket betyder att lika många ligger en bra bit under snittet som en bra bit över.
Normalnivån brukar definieras mellan 90 och 109. Den som ligger på 110 eller över har ett resultat som är högre än genomsnittet, medan värden över 130 är ovanliga och finns hos endast några få procent av befolkningen.
Genomsnitt IQ Sverige och hur man tolkar resultaten
Genomsnitt IQ Sverige ligger alltså på 100, men det betyder inte att alla människor ligger exakt där. Istället följer resultaten en kurva där de flesta hamnar i mitten. Man brukar tala om ”normalt IQ” när man ligger inom spannet 90 till 109 poäng. Poäng över 120 visar på högre kapacitet, medan resultat under 80 kan tyda på svårigheter med mer krävande problemlösning.
Den skala som används mest är Wechslers, som utvecklades redan 1939. Den ser ut så här:
- 130 och över: mycket hög nivå
- 120–129: hög nivå
- 110–119: över normal
- 90–109: normal (genomsnitt)
- 80–89: under normal
- 70–79: låg nivå
- under 70: mycket låg nivå
Varför varierar IQ mellan olika personer?
Skillnader i intelligens har både biologiska och miljömässiga förklaringar. Tvillingstudier visar att gener spelar en stor roll, särskilt i vuxen ålder. Hos barn kan ärftligheten förklara ungefär 40 procent av variationen, medan siffran senare i livet kan vara så hög som 80 procent. Samtidigt påverkar miljön mycket. Kost, sömn, skolgång och stimulans i barndomen gör stor skillnad.
Forskning har också visat att man faktiskt kan förbättra vissa delar av sin intelligens. Psykologen Susanne Jaeggi visade i en studie från 2008 att arbetsminnet kan tränas. Genom dagliga övningar på ungefär 20 minuter under tre veckor gick det att höja den flytande intelligensen med flera poäng.
Vad betyder g-faktorn?
I början av 1900-talet upptäckte psykologen Charles Spearman att personer som var bra på ett test ofta också presterade bra på andra. Han förklarade detta med något han kallade g-faktorn, som står för generell intelligens. Den beskriver hjärnans övergripande kapacitet, exempelvis hur snabbt signaler skickas mellan nervceller och hur olika delar av hjärnan samarbetar.
Senare forskning har delat upp g-faktorn i två delar: kristalliserad intelligens, som bygger på tidigare erfarenheter och inlärning, och flytande intelligens, som handlar om att lösa nya problem på kreativa sätt.
Sambandet mellan IQ och framgång i livet
Många studier har visat att IQ kan ha betydelse för livssituationen. Personer som ligger under 90 har större risk att få ekonomiska problem eller hamna i fängelse, medan de som ligger över 110 oftare lyckas bättre i skolan och på arbetsmarknaden.
Det betyder inte att ett högt värde automatiskt leder till framgång, men det kan ge en fördel i vissa sammanhang.
Hur mycket IQ behöver man för att öppna en dörr?
Frågan kan låta lite skämtsam, men den är värd att reda ut. För vardagliga sysslor som att öppna en dörr krävs egentligen ingen särskild intelligensnivå. Det handlar mer om motorik och vana än om abstrakt tänkande.
Även personer med ett mycket lågt IQ kan klara av sådana vardagliga saker. Det visar tydligt att intelligensmätningar inte fångar hela bilden av vad människor kan eller inte kan göra i livet.
Historiska exempel på extrem intelligens
Ett av de mest kända exemplen på en person med extremt hög intelligens är William James Sidis, som levde mellan 1898 och 1944.
Han visade redan som barn en ovanlig begåvning för språk och matematik. Hans IQ uppskattades till mellan 250 och 300, även om det aldrig har bekräftats på ett vetenskapligt sätt.
IQ som mått – fördelar och begränsningar
Även om IQ är ett välanvänt mått finns det diskussioner om dess begränsningar. Tester mäter framför allt logiskt och analytiskt tänkande, men de säger mindre om kreativitet, social förmåga eller praktiska färdigheter.
Därför bör man se resultatet som en pusselbit bland flera när man försöker förstå en människas förmågor.
