Att få tvillingar har alltid väckt nyfikenhet. Många undrar varför vissa familjer har flera tvillingpar medan andra aldrig får det. Forskning har länge visat att ärftlighet spelar en viktig roll, men först på senare tid har man lyckats peka ut gener som påverkar chansen för tvåäggstvillingar.
Frågan om genernas betydelse är spännande både för familjer som har tvillingar och för dem som undrar hur stor är chansen att få tvillingar.
Två typer av tvillingar
Tvillingar kan delas in i två grupper: enäggstvillingar och tvåäggstvillingar. Enäggstvillingar uppstår när ett befruktat ägg delar sig i två och leder till två barn med identiskt genetiskt material. Tvåäggstvillingar däremot kommer från två olika ägg som befruktats samtidigt, vilket gör att de genetiskt sett är lika olika eller lika lika som vanliga syskon.
När man pratar om tvillingar ärftlighet är det framför allt tvåäggstvillingar som påverkas. Enäggstvillingar uppstår mer slumpmässigt och har inte samma koppling till gener eller familjetraditioner.
Är enäggstvillingar ärftligt?
Många undrar just detta – är enäggstvillingar ärftligt? Forskningen visar tydligt att så inte är fallet. Sannolikheten att ett ägg delar sig i två är i stort sett densamma över hela världen, oavsett gener eller familjebakgrund.
Därför kan man säga att enäggstvillingar är resultatet av en biologisk tillfällighet. Även om det kan finnas små variationer är det inte ärftliga faktorer som styr.
Tvåäggstvillingar och genernas roll
När det gäller tvåäggstvillingar ser bilden annorlunda ut. Här spelar gener stor roll. En internationell forskargrupp har kunnat visa att två särskilda genvarianter, FSHB och SMAD3, påverkar sannolikheten att få tvåäggstvillingar. Varianten av FSHB-genen ökar chansen med ungefär 18 procent eftersom den påverkar nivåerna av hormonet FSH som styr ägglossningen. SMAD3-genen bidrar i sin tur med omkring 9 procents ökning genom att påverka hur äggstockarna reagerar på FSH.
Generna reglerar alltså hur många ägg som frigörs samtidigt. Om två ägg lossnar på en gång finns större möjlighet för en graviditet med tvåäggstvillingar. Det förklarar också varför kvinnor med tvillingar i släkten själva har en högre chans att få det.
Skillnader mellan olika delar av världen
Chansen att få tvillingar ser olika ut beroende på var i världen man bor. I Sverige handlar det om ungefär en procent av alla graviditeter. I flera asiatiska länder är siffran lägre, medan den i många afrikanska länder är betydligt högre. Det är framför allt tvåäggstvillingar som förklarar skillnaderna, vilket visar att arv och gener varierar mellan olika folkgrupper.
För enäggstvillingar ser det annorlunda ut. Där spelar inte geografi eller bakgrund någon större roll. Över hela världen föds ungefär 0,3–0,4 procent av barnen som enäggstvillingar, oavsett befolkning eller område.
Hur stor är chansen att få tvillingar?
Sannolikheten beror på flera saker. Ärftliga faktorer är viktiga, men även ålder och behandlingar som provrörsbefruktning kan spela in. I det stora hela är det tvåäggstvillingar som står för de flesta skillnaderna.
En kvinna med genetisk benägenhet att frigöra fler ägg vid ägglossningen har alltså större chans att bli gravid med tvillingar, medan enäggstvillingar uppstår helt oberoende av arv.
Forskningens betydelse
Upptäckten av de två generna är ett stort steg framåt. Genom att förstå hur generna styr ägglossningen kan forskarna bättre förklara varför tvillingar är vanligare i vissa familjer än i andra.
Det ger också ny kunskap om fertilitet i stort och kan i framtiden bidra till att förbättra behandlingar för kvinnor som har svårt att bli gravida.
Sammanhanget mellan arv och miljö
Även om generna är viktiga ska man inte glömma att andra faktorer spelar in. Kvinnans ålder påverkar, där kvinnor över 35 har något högre sannolikhet att få tvåäggstvillingar.
Användning av fertilitetsbehandlingar ökar också chansen, men i den stora studien som forskarna gjorde ingick endast kvinnor som blivit gravida utan hjälp av provrörsbefruktning. På så sätt kunde man isolera de ärftliga faktorerna.
