Höstdagjämningen 2025 inträffar söndagen den 22 september klockan 20.19 svensk tid. Det är den exakta tidpunkten då solen står rakt över ekvatorn, och enligt astronomin markerar den starten på hösten.
Från och med detta ögonblick går vi mot kortare dagar och längre nätter, ända fram till vintersolståndet den 21 december.
Vad är höstdagjämning?
Höstdagjämning är en händelse som inträffar två gånger per år – en gång på våren och en gång på hösten. Det är då jordens lutning gör att solen står mitt över ekvatorn, vilket gör att solljuset fördelas jämnt mellan norra och södra halvklotet. På dessa dagar går solen upp exakt i öster och ner i väster, något som annars inte sker under resten av året.
Även om namnet antyder att dag och natt skulle vara lika långa, stämmer det inte helt. Dagen blir några minuter längre än natten eftersom atmosfären böjer ljuset och förlänger tiden som solen syns över horisonten. Dessutom räknas soluppgång som det ögonblick då solens överkant syns, inte när mitten passerar horisonten.
När är höstdagjämningen 2025?
År 2025 sker höstdagjämningen alltså på kvällen den 22 september, klockan 20.19 i Sverige. Men datumet är inte alltid detsamma. Ibland infaller det den 22 september, ibland den 23:e. Skillnaden beror på att ett år inte är exakt 365 dygn, utan ungefär 365 dagar och sex timmar.
Med skottår vart fjärde år korrigeras denna skillnad, vilket gör att tidpunkten för dagjämningarna förskjuts lite fram och tillbaka.
Vad händer på olika platser på jorden?
Hur man upplever höstdagjämningen beror på var man befinner sig. Vid ekvatorn passerar solen rakt ovanför huvudet mitt på dagen.
På Nordpolen markerar dagjämningen starten på ett halvår av mörker, medan Sydpolen får ett halvår av ljus. Denna kontrast är ett direkt resultat av jordaxelns lutning.
Varför växlar årstiderna?
Det är lätt att tro att årstiderna beror på avståndet till solen, men det stämmer inte. I själva verket är det jordens lutning på ungefär 23,5 grader som gör att olika delar av planeten får olika mycket solljus under året.
När norra halvklotet lutar bort från solen under hösten och vintern blir dagarna kortare här, samtidigt som södra halvklotet går mot sommar.
Höstdagjämningen genom historien
Människor har länge uppmärksammat dagjämningarna. De har haft stor betydelse i olika kulturer, både som tid för högtider och som vägledning för jordbruket.
I bondesamhällen markerade höstdagjämningen slutet på skördetiden, en punkt då naturen vände mot vila och förberedelser inför vintern. Även idag kan man märka av att många traditioner och högtider i olika länder sammanfaller med just dessa tidpunkter.
Höstdagjämning och kalendern
Dagens datum för höstdagjämning bygger på den gregorianska kalendern, som infördes på 1500-talet av påve Gregorius XIII.
Syftet var att skapa en kalender som bättre följde solåret, alltså den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. Kalenderåret gjordes i genomsnitt 365,2425 dagar, vilket ligger mycket nära solåret.
Tack vare den reformen kan vi fortfarande lita på att dagjämningarna inträffar ungefär vid samma tid varje år, utan att förskjutas längre och längre bort från kalendern.
Höstdagjämningens betydelse i vardagen
Många ser höstdagjämningen som en tydlig vändpunkt på året. Dagarna blir allt kortare, kvällarna mörkare och temperaturen sjunker. Ljuset på morgnarna försvinner snabbare och många upplever att detta är den verkliga början på hösten.
