Det är ofta spännande för blivande föräldrar att fundera över hur deras barn kommer att se ut. Frågor som rör hårfärg, längd och ögonfärg dyker nästan alltid upp. Just ögonens färg väcker extra nyfikenhet, eftersom det inte alltid går att förutse på ett enkelt sätt.
Ett barn kan ärva drag från båda föräldrarna, men det är samspelet mellan olika gener som avgör vilken ögonfärg som faktiskt utvecklas.
Hur ögonfärg bestäms
Ögats färg beror på mängden och fördelningen av ett pigment som heter melanin i regnbågshinnan (iris). Mycket melanin gör ögonen bruna, lite melanin ger blå ögon och en mellannivå leder till gröna nyanser. Generna som barnet ärver från sina föräldrar styr hur mycket melanin som bildas, och därför blir ärftligheten avgörande.
Varje förälder lämnar vidare en gen till sitt barn. När dessa två möts bildas kombinationen som avgör slutresultatet. På ett enkelt plan kan man säga att brun ögonfärg dominerar över blå, medan gröna hamnar någonstans däremellan. Det innebär att ett barn kan bära på gener för en annan färg än den som syns utåt, och därför kan det ibland bli oväntade resultat.
Ögonfärg hos nyfödda
Många föräldrar undrar vad som gäller kring ögonfärg bebis, eftersom nyfödda ofta har en blågrå ton i ögonen oavsett genetiska förutsättningar. Den färgen är dock sällan slutgiltig.
Under de första sex till tolv månaderna sker en förändring när melaninproduktionen ökar och ögonen gradvis får sin riktiga färg. För vissa barn fortsätter nyansen att djupna eller förändras fram till tre års ålder, men i de flesta fall är ögonfärgen stabil innan barnet fyllt ett år.
Dominanta och recessiva gener
Ett vanligt sätt att förklara ärftligheten är att prata om dominanta och recessiva gener. Så vilken ögonfärg är dominant? Svaret är brun. Det betyder att om en brun gen kombineras med en blå, kommer brunt nästan alltid att synas i ögonens färg.
För att ett barn ska få blå ögon krävs två blå gener, en från vardera föräldern. Gröna ögon är mer komplexa och kan uppstå när en brun och en blå gen möts, eller när specifika kombinationer av olika varianter av gener samverkar.
Kan två brunögda föräldrar få ett blåögt barn?
Denna fråga ställs ofta, och svaret är ja. Det kan hända att båda föräldrarna bär på en dold blå gen, trots att deras egna ögon är bruna.
Om båda råkar ge vidare den recessiva blå genen till sitt barn, blir resultatet blå ögon. Sannolikheten är dock mindre, eftersom den bruna genen dominerar.
Vanliga kombinationer och sannolikheter
Genetiken är aldrig helt enkel, men vissa mönster går att se:
- Två blåögda föräldrar får nästan alltid ett barn med blå ögon.
- Två brunögda föräldrar får oftast ett barn med bruna ögon, men blå eller gröna är också möjliga.
- Om en förälder har bruna ögon och den andra blå, finns ungefär lika stor chans för att barnet får bruna eller blå ögon.
- Kombinationen av grönt och blått leder ofta till att barnet får blå eller gröna ögon.
Även om dessa mönster ger en fingervisning går det inte att förutse med full säkerhet vilken ögonfärg ett barn kommer att få.
Fler nyanser än bara blått, grönt och brunt
Även om man ofta talar om tre huvudfärger finns det i verkligheten många olika nyanser. Bruna ögon kan variera från nästan svart till ljusbrun, gröna kan dra åt grått eller hassel, och blå ögon kan vara allt från isblå till djupblå.
Dessa variationer beror på hur melanin fördelas och hur ljuset reflekteras i iris. På senare år har forskningen visat att fler än bara två gener är inblandade, vilket gör ärftligheten mer komplex än vad man tidigare trodde.
Historisk bakgrund
Kunskapen om hur arvet fungerar bygger i grunden på de upptäckter som gjordes av Gregor Mendel på 1800-talet. Han visade att vissa anlag dominerar över andra, vilket lade grunden till förståelsen för varför till exempel brun ögonfärg ofta går i arv.
Senare forskning har visat att verkligheten är mer komplicerad än Mendels enkla modeller, men principen om dominanta och recessiva anlag gäller fortfarande som en förklaringsmodell.
