Det händer ofta utan att vi ens tänker på det. Munnen öppnas stort, andningen blir djupare och ögonlocken känns tunga. En gäspning kan dyka upp när man är trött, uttråkad eller till och med när man ser någon annan gäspa. Men varför gäspar man egentligen?
Frågan har fascinerat forskare i flera hundra år, och än idag finns inget slutgiltigt svar. Däremot finns det flera teorier som ger oss ledtrådar till vad som händer i kroppen när gäspningen kommer.
En gammal teori om syrebrist
En gång i tiden trodde man att gäspningar berodde på syrebrist. Kroppen skulle då ta ett extra stort andetag för att fylla på med luft och samtidigt göra sig av med koldioxid. Förklaringen verkade logisk eftersom en gäspning verkligen känns som en djup inandning.
Men när forskare började titta närmare på det visade det sig att teorin inte riktigt stämde. Gäspningar sker till exempel även hos foster i magen, trots att de inte andas med lungorna. Det gör att man idag ser den här förklaringen som mindre trolig.
En kylmekanism för hjärnan
En mer modern tanke är att gäspningar hjälper till att kyla ner hjärnan. När man gäspar ökar blodflödet, pulsen stiger en aning och musklerna i ansiktet rör sig kraftigt. Allt detta bidrar till att svalka av hjärnan och hålla den på en lagom temperatur. Flera studier har pekat på det här sambandet.
I en nederländsk undersökning analyserades över tusen gäspningar från både fåglar och däggdjur. Resultatet visade att ju större hjärna ett djur hade, desto längre var gäspningen. Hos människor är en gäspning i snitt drygt sex sekunder, medan möss bara gäspar i ungefär en sekund.
Gäspningar som smittar
En annan intressant förklaring är kopplad till våra sociala relationer. Att gäspningar smittar är något de flesta märkt – ser man någon annan gäspa är det svårt att låta bli att göra samma sak. Forskning visar att detta kan hänga ihop med empati. När vi ser någon annan gäspa reagerar hjärnan på ett sätt som gör att vi härmar beteendet. Det kan ses som en gammal form av gruppbeteende, där människor höll sig alerta och i takt med varandra.
Det verkar dock inte gälla alla åldrar. Smittsam gäspning märks sällan hos små barn. Först runt sexårsåldern blir det svårt att motstå när andra gäspar, eller till och med när någon bara berättar en historia som handlar om gäspningar.
Varför gäspar jag hela tiden?
Att gäspa någon gång då och då är helt normalt. Men vissa upplever att de gäspar ovanligt mycket. Om gäspningarna dyker upp väldigt ofta kan det bero på flera saker. Trötthet och brist på sömn är den vanligaste orsaken, men det kan också hänga ihop med stress eller långvarig uttråkning.
I vissa fall kan täta gäspningar vara ett tecken på att kroppen försöker kyla ner hjärnan mer än vanligt, till exempel vid hög anspänning. I mer sällsynta fall kan det också vara kopplat till sjukdomar eller medicinering. Om man gäspar hela tiden utan att förstå varför kan det därför vara klokt att prata med en läkare.
Gäspningar under olika tillfällen
Det är inte bara under trötta stunder som gäspningar kommer. Många gäspar när de vaknar, som en del av kroppens sätt att sträcka ut musklerna och kicka igång dagen. Andra märker att de gäspar mer under träning, något som kan bero på att kroppstemperaturen stiger.
Även nervositet kan framkalla gäspningar, till exempel inför en stor presentation eller en idrottsprestation. Det gör att gäspningar inte bara hör ihop med sömn och vila, utan också med kroppens sätt att hantera olika situationer.
